Brexit är en förkortning av orden ”Britain” och ”exit” och avser Storbritanniens eventuella utträde ur Europeiska Unionen, EU. De som diggar brexit tycker att Storbritannien ska få bestämma själva utan att EU lägger sig i. Det kostar dessutom att vara medlem i EU – förespråkarna tycker man kan lägga de pengarna på coolare saker. En stor anledning är att man vill ha kontroll över invandringen.

brexit-motståndarna vill vara kvar i EU. Man vill ha fri tillgång till dess gemensamma handelsmarknad och kunna resa lätt och ha det gött i andra EU-länder. Man menar också att Storbritannien redan har kontroll över gränserna och invandringen, eftersom man inte är med i Schengen (Schengen-länderna har inga gränskontroller sinsemellan).

DETTA HAR HÄNT:

Den 23 juni 2016 röstar Storbritannien om brexit. 52 procent röstar för att gå ur EU, 48 procent röstar mot.

Den 24 juni meddelar den dåvarande premiärministern David Cameron att han avgår. Theresa May tar över posten.

Den 29 mars 2017 lämnas ansökan om utträde ur Europeiska Unionen in. Enligt EU-föredraget ska man gå ur om två år, alltså den 29 mars 2019. Om man hängt med över huvud taget vet man ju att detta inte har skett. De två senaste åren har det nämligen varit så mycket jidder i det brittiska parlamentet att det faktiskt är svårt att hänga med.

I november 2018 kom EU och den brittiska regeringen överens om ett avtal för hur utträdet skulle gå till. Detta innefattar exempelvis vad som händer med de EU-lagar som finns i Storbritannien, vad som händer med de EU-medborgare som idag tillåts bo i landet och så vidare. Avtalet har röstats ner tre gånger av parlamentet.

Den 14 mars 2019 röstar man igenom en förlängning av brexit till 30 juni. Med facit i hand är britterna ena tidsoptimister för som vi ju vet hålls ej heller denna deadline.

Den 10 april hålls istället ett extrainsatt EU-toppmöte där man efter många om och men kommer överens om att skjuta upp utträdesdatumet till 31 oktober.

Den 7 juni avgår Theresa May som premiärminister.

Den 23 juli tar Boris Johnson över, han har länge varit en av landets största brexit-lovers.

Den 28 augusti meddelar Johnson att han avser stänga ner parlamentet till och med 14 oktober. Han misstänker att det kommer förbjuda ett ”hårt brexit”, alltså ett utträde utan avtal, och det tycker han låter dumt så då får de helt enkelt inte bestämma något mer på ett tag, tycker han. Elisabeth II skakar hand, vi stänger skiten, säger hon. UNG var inte där men vi antar att det gått till på ett likande vis. Kvällen den 9 september ska parlamentet stänga.

Den 9 september är det just det man gör. Men innan hinner man få igenom den lag Johnson ville stoppa. Ett hårt brexit är nu olagligt och utan ett godkänt avtal den 31 oktober måste brexitdatumet skjutas upp igen. Boris Johnson är inte glad, och det kan man ju förstå när han tidigare sagt att han ”hellre skulle ligga död i ett dike” än att begära ännu en förlängning av brexit. Ingen vill ju ligga död i ett dike.

Den 17 oktober är det EU-toppmöte. Då vill Boris Johnson förhandla sig till ett avtal för att kunna lämna den 31 oktober.